Ex

Känns som om det är mycket ex i mitt liv just nu. Exet som är snäll och hjälper mig i köket och resten av lägenheten. Det är på riktigt kul att jobba ihop och jag är så glad över att vi kommit dit vi kommit. Vi kan skämta om att vi varit gifta utan att det är någon bitterhet eller något emellan oss. Det känns som jag fått tillbaka en kompis. (Dock en kompis som jag kanske inte delar med mig om allt som händer i mitt liv direkt….)

Åh så exet E som kom och hämta kavajen. Som tar upp en hel del av mina tankar igen. Men inte sjutton har han hört av sig. Så jag skickade ett sms. Så får vi se vad jag får till svar. OM jag får svar.

Åh så hör ex chefen av sig. Han som boostar mig och tror på mig. Han som varit min mentor både personligen och arbetsmässigt. Så där en fredagkväll… Han tycker jag ska glida in som en kung på kontoret en lunch och överraska alla så ska han bjuda på lunch. Tydligen är det inte bara han som saknar mig. Jag kommer upp på tapeten lite då och då tydligen.

Åh i morgon ska jag träffa mina kära ex kollegor. Tjejerna från förra jobbet som jag saknar nåt enormt. Tjejmiddag hos den ena och Lilla M ska hänga med sin pappa.

Kavajen.

Över hela sommaren har den hängt där. Kavajen. Väntat på att bli hämtad. Svidit och skvavt lite varje gång jag sett den i klädkammaren. Hans lukt som ”smittar av sig”.

I lördags hörde ägaren av sig. Kvart i fyra. Fyllek**?! Inte alls för att hämta kavajen enligt honom utan för att höra hur jag mådde och om jag fortfarande var arg. Skrev tillbaka dagen efter att jag inte alls var arg utan mer besviken och att jag känt mig fruktansvärt dum som trodde det var något mer.

Vi bestämde i varje fall att han skulle komma och hämta kavajen i går ikväll.
Mycket riktigt. Punktlig som han är precis på utsatt tid. Irriterande underbar egenskap.

Lika fin som jag minns. Mitt mantra som jag kört om och om i huvudet om att han bettet sig illa och kysser dåligt var som bortblåst. Luktade precis lika gott och jag kände mig som en galning när jag luktade lite extra, vilket jag hoppas att han inte märkte. Han klev in. Såg sig omkring. Förklarade att jag hade haft rätt, att han varit en skit, att bodelningen nu var klar, att det kändes bra, att han saknat mig då jag var så bra att prata med eftersom jag förstod, att det kändes bra att se mig.

Åh hela mitt väsen ville bara skrika. ”TA MIG DÅ FÖR FAN!!! Säg att jag är det bästa som hänt dig och att du ångrar dig.” Men jag viskade det inte ens. Utan pratade lättsamt på om hans och mitt. Hur sommaren varit. Om renoveringen. Om ex. Åh om sånt vi brukade prata om.

När han till slut skulle gå säger han att det var skönt att se mig, att han saknat mig och att det kändes bra att jag mådde bra.

Så stängde jag dörren och låste direkt. När det var dags att sova låg jag vaken tills jag visste att Lilla M sov. Då släppte jag fram dem. Tårarna. Sen sov jag tungt hela natten och vaknade med huvudvärk.

Känns som om att gå igenom allt igen.

Positiv?

Blir avsnoppad direkt på morgonen när kollegan kommer in och klagar på vädret. Det enda jag sa var ”Nää” till hennes klagan på vädret. Hon talade direkt om att IDAG orkar hon INTE med mina positiviteter.

Men ska jag behöva lyssna på hennes klagovisa hela dagen? Borde det inte gälla åt båda hållen då?

Alltså…

Det här med att jag råkade klicka fel på Linkedin och bjöd in en massa människor att vara en del av mitt nätverk… Det droppar fortfarande in 3-4 st om dagen som tackat ja. Åh jo, fransmannen rök. Tog bort honom direkt. Plus de flesta andra. Men några är svårare att ta bort. Som it-killen på det stora fastighetsbolaget i stan dom kallas Sveriges framsida. Vi hade en hel del att göra med varandra när jag sålde fastighetssystemet så det är ju inte helt fel? Men sen, i morse, så ser jag att ytterligare en kontakt tackat ja… Hon i det par som jag köpte lägenheten av. Som köpte ett hus av de stora byggföretaget jag tidigare jobbade på. Som är konsultchef på ett av de största bemannings och rekryteringsföretagen. Vet hon vem jag är? Eller tror hon bara att jag är en av de konsulter hon varit chef över? Åh hur ser det ut om hon vet vem jag är och jag nu plockar bort henne?! Hilfe. 

Note to self: Håll fingrarna i styr och borta från telefonen när du är stressad, ouppmärksam eller full. 

Måndag…

Trött som bara den i morse. Märks att jag inte längre är van att jobba hela helgerna. Det tar på både kropp och knopp men det är samtidigt väldigt skönt.

Bäst är ändå att jag och exet jobbar så bra ihop. Jag har länge länge tänkt att det varit omöjligt för oss att gå vidare. Men det fungerar bra. Åh jag är tacksam över att ha honom med i det här projektet. Senast i går gjorde han en speciallösning i köket som bara han kan fixa som gör att jag får det precis som jag vill ha.

Åh så ringer han idag och föreslår att han ska komma ut i kväll igen för att spackla taket en andra vända, att jag ska plocka över kylen till den nya så att vi kan köra bort den gamla för att han ska kunna göra så mycket som möjligt klart medans jag är på konferansresa. Åh så får jag låna hans bil för att åka ytterligare en vända till Ikea för att komplettera med grejer.

Tacksam och väldigt glad.
Ska bara hinna med att funderaut här i början på veckan vad jag ska ha med mig till Lissabon på konferansresan. Enligt vädret ska det bli varmt och soligt. Men det är inte direkt någon sol och badresa utan mer sightsing och god mat med besök på vingårdar och lite sånt som står på agendan. Har en ungefärlig packning klar då Katarinas vana av att packa med enbart handbage hjälpte till. Men det återstår att känna efter vad som känns rätt att ta med också.

Fresten – jag har nu inte druckit en droppe alkohol sen den 21 augusti. Inget direkt svårt att avstå ifrån utan det har mest varit skönt. Men det jag blir förvånad över är hur ”spritfet” jag måste ha varit. För på dessa veckor har 3-4 kg försvunnit och jag tycker mig märka en stor skillnad på framförallt ”kärlekshantagen” och magen. Visserligen har jag även sett till att promenera mycket och jobbat hårt med köket men jag har ätit precis som förut och till och med lite mer skräp än jag brukar. Ändå har jag gått ner. Något som tål att tänkas på när den vita månaden är över. Vilket den blir några dagar i förtid iom resan till Lissabon med jobbet. Men jag kommer nog välja mina tillfällen lite mer med omsorg än bara ta det där vanliga ”fredagsvinet” som jag brukar. Jag mår toppen!

Söndag

Söndag morgon. Ligger vaken i sängen och inväntar att Lilla M ska vakna. Vi brukar båda vakna kring åtta, men idag är han seg. 

Ska jobba på i köket idag igen. Åka och slänga en massa skräp. Det blir mycket skräp. Åh sen måste jag väl till Bauhaus eller liknande och köpa lister. Taket ska bredspacklas och målas, skåpen ska sättas fast och inredningen ska dit. Bänkskivan ska beställas och kylen och diskmaskinen ska på plats. Ugnen och hällen får vänta lite till. 

Hur mycket som hinns med i dag får jag se. Tacksam över att jag och exet jobbar bra ihop. Tacksam över att vi kan umgås. Tacksam för att det känns lugnt och enkelt.